0

Pengar i sjön för spelare utan klass

Sommarmercaton 2011 och vintermercaton tidigare i år var lik alla andra i Italien. Några klubbars projekt avslutades, några byggdes vidare och några startades om från början. Spelare bytte klubbar och såldes, lånades ut och köptes i en ofta känsloladdad röra. För vissa innebar de nya spelarna sportslig framgång och stor glädje. För vissa andra innebar de katastrofer, ekonomiska fiaskon och enorm huvudvärk. Åldermän som passerat zenit, underpresterande storvärvningar och struliga ungdomar orsakade besvär dit de kom. Misslyckade spelarköp satte sin prägel på många av Serie A-klubbarnas säsonger. Här finner ni min topp 10-lista över de sämsta spelaraffärerna i Serie A det senaste året.

1 Diego Forlán, Atlético Madrid till Inter
Stod på toppen av sin karriär sommaren 2010. Efter att ha dominerat i och vunnit Europa League med sitt Atlético bar han Uruguay till en VM-semifinal i Sydafrika. Kanske borde världen ha förstått att Forlán, då 31, stod på toppen av karriären. Än tydligare blev detta faktum när han ett år senare avslutade Atlético-säsongen med ynkliga åtta mål. Men trots det beslutade sig Inter för att värva Forlán förra sommaren, och satte därmed en extra krydda på en redan fossilgammal trupp. Nio månader senare kan världen se tillbaka på ett modernt fiasko – 20 matcher, 16 från start, 2 mål.

2 Taye Taiwo, Olympique de Marseille till Milan
Milan rivstartade försommaren 2011 med att värva Taiwo från OM. Alla var ense om att den explosive vänsterbacken, vars lår måste vara av utomjordisk härkomst, skulle lösa Milans vänsterbacksgåta. Emellertid utvecklade det sig på så vis att Taiwo blev den stora gåtan. Sporadiskt spelande och svaga prestationer gjorde att Zambrotta, Antonini och till och med Bonera gick före i kön. Efter den uteblivna succén lånades han ut till QPR i januari.

3 Mauro Zárate, Lazio till Inter (på lån)
Ytterligare en del i Inters sommarmercato som slog helt fel. Efter en mycket strulig, men framgångsrik, säsong i Lazio lånades Zárate ut till Inter. Likt hela Inters säsong blev allt ett misslyckande för Zárate, som under Ranieris kaotiska tid i klubben aldrig prioriterades. När sedan Stramaccioni tog över ändrades spelmodellen om och Zárate fick ofta en roll i startelvan. Men trots viss uppryckning mot slutet går det inte att förklara bort tre mål och femton starter under en hel säsong – ett fiasko.

4 Robert Acquafresca, Genoa till Bologna (på lån)
Den eviga talangen lånades, så klart, ut av Genoa, den här gången till Bologna. Men trots fantastiska prestationer av laget i övrigt fungerade det aldrig för Acquafresca, som slutade på blott fyra mål. Jag har länge väntat på att Acquafresca ska ta steget och blomma ut till en italiensk landslagsman. Att döma av den säsong som han lämnar bakom sig får jag vänta länge till.

5 Simon Kjær, Wolfsburg till Roma (på lån)
En personlig favorit som har stått för fina insatser i såväl Palermo som i Wolfsburg. När han nu fick chansen i en europeisk storklubb var jag spänd på att se vad Kjær kunde bidra med till försvaret. Det visade sig dock att hans bidrag mest av allt handlade om taktisk förvirring och felbeslut. Mycket av detta går givetvis att skylla på José Enriques svaga organisation kring försvarsspelet, men jag hade större förväntningar på Kjær.

6 Philippe Mexes, Roma till Milan
Värvades in till Milan för att skapa stabilitet i backlinjen. Med Mexes och Thiago Silva skulle Milan få ett respekterat backpar som kunde bära dem långt i Champions League. Men så fort Mexes inte var skadad, vilket tycktes vara hela hösten, klev han och spred osäkerhet kring sig. I det andra kvartsfinalmötet med Barca krönte han en rakt igenom risktagande och trubbig säsong när han tappade bollen till Messi på mittplanen. Mexes sänkte sitt eget lag i det läge där han var tänkt att leda dem.

7 Bojan, Barcelona till Roma
En talang som efter genombrottet trampat vatten några säsonger. Under sin debutsäsong i Roma varvade han fina insatser med totala hjärnsläpp, vilka kostade laget mycket energi. Bojans stundom kreativa spel låg till grund för de sju mål som han mäktade med. Men på grund av det imponerande antalet missar och det svaga psyket blev utdelningen knappt hälften av den borde blivit. Sett till våren ser det alltmer ut som att Bojans ihärdiga vattentrampande gett honom kramp.

8 Eljero Elia, HSV till Juventus
Slog igenom stort med pigga inhopp i VM 2010. Storsatsande Juventus presenterade Elia som nyförvärv förra sommaren, något som skulle ge ett snabbare kantspel. Men väldigt få har sett till holländaren efter flytten. Själv undrar jag också vart han blivit av. Han dök upp som gubben i lådan under scudettofirandet, men det är den enda gången som jag sett honom på fotbollsplanen i Juventus färger. Så fort en ny klubbadress är klar kommer världen att få veta sanningen bakom Elias tid i Juve.

9 Santiago Silva, Vélez Sársfield till Fiorentina
Ankomsten av Santiago Silva var väl ett tydligt tecken på i vilken riktning Fiorentinas projekt gick. Men trots de bristfälliga kraven går det inte annat än såga hans halvår i Viola. Efter att ha varit en frekvent målskytt under fyra års tid skulle han ge Viola mer spets i anfallet. Ack så dåligt det gick. Silva spelade dåligt, Silva spelade lite, Silva gjorde inga mål, Silva missade målchanser och Silva bidrog till Violas bottenkänning. I januari avrundades det hela med att Silva såldes. 

10 Amauri, Juventus till Fiorentina
När Viola, fast förankrade i botten, sålde Gilardino i januari behövde man en ersättare. Juventus reade, av förklarliga skäl, ut Amauri och Fiorentina slog till för summan av hutlösa 0,5 miljoner €. Jag kan väl matt konstatera att man fick vad man betalade för. Amauri är ett fenomen i sig som man kan ägna kvällar och nätter åt att reda ut. Men om vi kort ska utvärdera hans vår i Viola kan vi slå fast att han utöver att sänka Milan, med sitt enda mål, i övrigt var totalt urusel.

Nära listan:

Angelo Palombo, Sampdoria till Inter (på lån)
Valde i januari att lämna sin kärlek Sampdoria för att få chansen att spela i sommarens EM. För stackars Palombo slutade dock våren endast med fem matcher och ett ännu längre avstånd till EM-truppen. Frågan som jag ställer Palombo är; var det värt det? 

Mario Santana, Fiorentina till Napoli
Kom till Napoli som en nyttig rotationsspelare inför klubbens Champions League-äventyr. Efter sju inhopp och en start, som resulterade i ett rött kort, lånades han ut till Cesena efter nyår.

Adrian Mutu, Fiorentina till Cesena
Cesena slog på stort när man värvade Adrian Mutu från Fiorentina. Men istället för att ta Cesena till högre höjder blev det degradering till Serie B. Mutus säsong var mycket svag, även om han till slut landade på respektabla åtta mål.

Hannes Feldin

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *